Klarade teorin idag, vilken lycka!
Har varit så nervös i dagar nu men idag slogs rekordet.
Kunde verkligen inte sova inatt men lyckades kanske få 2 timmars sömn eller nåt.
När jag kom till vägverket fick jag panik, jävlar va nervös jag blev.
Bilden till körkortet blev ju inte så lyckad och inte heller signaturen, haha.
Fy asså, nu överdriver jag verkligen inte men det ser ut som om en 5 åring har skrivit sitt namn.
Satte mig i soffan och väntade på att provet skulle börja, tiden gick så himla långsamt.
Jag satt och tittade på klockan hela tiden och det kändes som om den stod stilla.
Det verkade dessutom som om jag var den enda som va nervös.
3 av killarna satt typ och sov, vissa lyssnade på musik och såg helt lugna ut.
Jag däremot kunde verkligen inte sitta stilla, bet på naglarna, pillade mig i håret och stampade med fötterna.
Satt där och hade kramp i magen, var nästan svimfärdig och mådde illa.
Det var verkligen en plågsam väntan och vissa av dom tittade på mig som om jag var dum i huvudet.
Hoppas verkligen inte jag behöver gå igenom detta en gång till.
Nu ska jag bara ha mitt jävla körkort.
En del är iallafall nu avklarad men den värsta delen har jag kvar.
Jag bara SKA klara det.

När jag väl satt framför datan kändes det mycket bättre.
Jag läste frågorna extra noga för att inte missa info och göra slarvfel som jag vanligtvis brukar.
Blev lite stressad när några blev klara med provet och reste sig upp men jag försökte att inte bry mig.
När halv provet var gjort kännde jag en lättnad för frågorna var inte så svåra som jag hade trott att dom skulle vara men jag sa till mig själv att jag inte skulle ta ut något i förväg eftersom jag inte visste vad de 35 resterande frågorna skulle innehålla.
Som tur va så blev dom inte så mycket svårare.
Fick 61 rätt av 65 möjliga :)
Riktigt stolt över mig själv.

När jag sedan såg resultatet blev jag så glad att jag började gråta.
Det gick inte att hålla tillbaka och inte heller fick jag stopp på dom.
Pappa stod utanför och väntade på mig, när han såg att jag grät så trodde han inte jag klarat det.
Men klart gjorde jag det, det va ju glädje tårar som kom.