jennyfathers

Antagligen kommer vi aldrig få veta exakt vad som hände, men vi hoppas du vet exakt hur vi kände.

Tänk om du ändå hade kunnat stanna kvar här hos mig, du skulle bara veta hur många tårar som fällts för dig.

Många ggr har jag velat ta den lätta vägen och lämna all skit, men hur skall ja veta att du finns där när jag väl nått ända dit?

Hur kunde DU låta ett oskyldigt barn bara dö? 

det finns ju många andra som står i samma kö.

 T ex dom som är sjuka och har det svårt, varför skall livet vara så komplicerat och hårt?

Jag vet att du hör mig och jag vet att du mår bra, ändå kan jag inte sluta hoppas att du kommer tillbaka någon dag.

Vi kommer aldrig sluta sakna, den lilla pojken som somnade utan att vakna.

Det är du som i våra hjärtan bränner, tusen ord kan inte säga hur vi känner.

Det känns som om allt är uppbyggt på så ostabila grunder, hur kunde DU ta just han och låta våra hjärtan gå i sönder?

Du försvann och lämna otrolig smärta, med Robin kom ihåg att du finns i mitt hjärta!!!